nylundmartina

Helt sjukt. Satt på bussen och så helt plötsligt hände det nåt. Först kopplade jag ingenting. Busschauffören började ratta sen insåg jag att bussen fick sladd och slungades runt ett helt varv över andra sidan körfältet och ut på åkern på den sidan alltå. Såååå nära var det att den välte. Jag greppade armstödet som sitter på sätet längst ut i mitten för att typ inte slängas in i väggen. Men sen stannade den. Tur att det var snö i diket för annars hade vi säkerligen vält och tur att det inte kom nåra bilar, långtradare lr andra bussar på andra sidan körfältet just precis i dom sekunderna. För då hade det smällt. Jag satt o kolla ut och fatta ingenting först. Sen började jag gråta och typ skaka. Hemskt. Chockad I guess...

Inget mer bussåkande för mej idag kan jag ju säga. Blir hemma idag. Lär fan vila upp mej lite, mår ju inte sådär super och det där gjorde ju knappast saken bättre. Och det är sånnahär gånger man undrar vad folk tänker med egentligen, hur vi är funtade lixom. Var det en enda bil som stannade och kom och frågade hur det hade gått lr nåt liknande? Svar, nej. Kanske att dom saktade in lite och tänkte stanna med valde att fortsätta åka vidare istället lixom. Så typiskt svenskt alltså. Sjukt egentligen. Man blir lika förvånad varje gång nåt liknande händer.

Shit.... Undrar vad som händer mej härnäst lixom. Att jag blir överkörd när jag går ut genom dörren kanske? Det känns som att allt verkligen allt händer mej. Sjukt äre.